RÄNTEFONDER

KAPITEL 1

Introduktion

Spara smart i räntefonder:

Räntefonder. Kanske en av de mest kritiserade sparformerna i modern historia. Anledningen har att göra med den låga avkastningen de givit på senare år. Speciellt om man jämför med andra sparformer. Exempelvis aktier.

AMF Räntefond Lång är en av de mest ägda räntefonderna bland svenska småsparare. Jämför dess utveckling med stora aktieindex, såsom DJI (Dow Jones Industrial Average), S&P 500 och OMXS30.

DJI, S&P 500, OMXS30 och AMF Räntefond Lång historik 20 år:

10 000 kr investerat i DJI, S&P 500 och OMXS30 hade idag varit värt 38 697 kr, 32 071 kr, respektive 26 533 kr. Samma summa investerat i AMF Räntefond Lång hade varit värt 11 567 kr. Det finns inget att ljuga om. Aktier ger, och kommer förmodligen fortsätta att ge högst avkastning på lång sikt. Även den bästa räntefonden har svårt att väga upp mot avkastningen från aktiefonder.

Vägen till en god avkastning med aktier är dock inte spikrak. Statistik talar för att du minst en eller flera gånger kommer att få se ditt sparkapital falla med minst 30 %. Därför kan det vara bra att komplementera med räntefonder. Innan vi börjar visa hur räntefonder kan göra din portfölj ett snäpp bättre, är det nödvändigt att gå igenom begreppet skuldsedel.

1.1

Skuldsedlar

När du handlar med aktier köper du ägarandelar i bolag. När du handlar med räntor, handlar du istället med så kallade skuldsedlar (eller obligationer).

En skuldsedel innebär att någon lånar ut en summa pengar, över en viss tidsperiod, till en ersättning. Ersättningen kallas ränta. Det fungerar på precis samma sätt som när du tar ett lån för att köpa dig en bostad.

Pengar och krediter har funnits sedan långt tillbaka i tiden. Kredit har möjliggjort för människor att kunna flytta fram kostnader i framtiden. Exempelvis hjälper krediter oss att kunna köpa ett hus idag, även fast vi ännu inte har pengarna. Lån hjälper även stater och företag att kunna genomföra investeringar i infrastruktur och nya maskiner.

1.2

Handel med skuldsedlar

Utifrån kreditgivarens perspektiv har det alltid funnits ett problem med skuldsedlar. Pengarna blir låsta under perioden. Turligt nog har man löst detta genom handel med skuldsedlar. Handel med skuldsedlar sker på en så kallad obligationsmarknad. Det är en del av räntemarknaden och fungerar på samma sätt som aktiemarknaden.

I grund och botten har en skuldsedel ett värde. Nämligen löftet om återbetalning och ränta. Detta göra skuldsedeln i sig till en tillgång, precis som guld eller aktier. En skuldsedel har i varje unikt ögonblick ett marknadsvärde, vilket beror på många olika faktorer.

• Dagens marknadsränta.
• Storleken på kupongen (räntan på lånet).
• Tryggheten att kunna få tillbaka pengarna.

Att handla med skuldsedlar är betydligt mera svåråtkomligt än aktiemarknaden. Den sköts framförallt mellan professionella aktörer. Dessutom kan det vara tufft för småsparare att kunna analysera och förstå räntemarknaden. För att kunna få exponering mot skuldsedlar, är det betydligt enklare att gå via räntefonder.

KAPITEL 2

15 bästa räntefonderna

Två nya sätt att mäta risk i räntefonder:

Vilken är då den bästa räntefonden att äga? I tabellerna nedan nedan presenteras vilka räntefonder som presterat bäst under olika tidsperiod. De är kategoriserade enligt avkastning för tre olika perioder – 1 år, 3 år och 5 år.

5 Bästa räntefonderna 2024:

(Tabell uppdaterad januari 2024)

5 Bästa räntefonderna 2021 – 2023:

(Tabell uppdaterad januari 2024)

5 Bästa räntefonderna 2019 – 2023:

(Tabell uppdaterad januari 2024)

Konkreta tips

Aktier har på lång sikt givit bäst avkastning. Dock är vägen dit turbulent. Aktier kan skifta snabbt i pris. Speciellt under börskrascher då det inte är ovanligt att få se sin portfölj sjunka med 30 %.

Räntefonder har historiskt sett visat sig vara stabila. De ger dig ett skydd vid stora börsnedgångar. De agerar krockkudde. Att ha den säkerheten under tider då ditt psyke kan bli din egen fiende, är mycket värt.

Det kan hjälpa dig att agera strategiskt och inte i panik. Framförallt kan det hjälpa dig även att sova gott om nätterna då det ger dig trygghet i ditt sparande.

KAPITEL 3

Vad är räntefonder?

Så funkar det med räntefonder:

Räntefonder = fonder som placerar i räntebärande värdepapper

Räntebärande värdepapper kan exempelvis bestå av statsobligationer eller statsskuldväxlar (SSVX), vilkas kurser sätts dagligen. I praktiken fungerar räntefonder precis som aktiefonder. Istället för att bli delägare i flera 100 bolag, kan du istället äga flera hundra skuldsedlar till 100 olika aktörer.

Räntefonder är känsliga för många olika faktorer. Framförallt för ränteutvecklingen på räntemarknaden, men också förvaltarens egna skicklighet.

2.1

Hur fungerar räntefonder?

Generellt innehåller räntefonder låg risk. Men sanningen är den att risken kan skilja sig avsevärt mellan olika typer av räntefonder. Därför delas räntefonder in i olika grupper.

1. Korta räntefonder
2. Långa räntefonder
3. Företagsobligationsfonder
4. Realräntefonder

1. Korta räntefonder

Korta räntefonder (även kallat penningmarknadsfonder, likviditetsfonder eller räntefonder) karaktäriseras för att endast investera i räntebärande värdepapper med en löptid på mindre än ett år. Ordet löptid syftar till hur lång tid låntagaren har på sig att betala tillbaka på lånet. Svenska korta räntefonder brukar normalt sett ha en duration på ca 6 månader.

Vanligtvis investerar korta räntefonder i räntebärande värdepapper garanterade av kommuner och länder. En kort räntefond påverkas inte lika mycket av ränteförändringar som en lång räntefond. Det gör den till en mera säker placering, och passar utmärkt för individer som inte är särskilt riskbenägna. Deras avgifter tenderar att vara låga. Mellan 0.10 – 0.50 % per år.

2. Långa räntefonder

Långa räntefonder (även kallat obligationsfonder) investerar i räntebärande värdepapper med en längre löptid än ett år. Exempelvis i statsobligationer (på engelska “government bonds”). Det betyder att låntagaren har en längre tid på sig att betala tillbaka på lånet. Durationen på de räntebärande värdepapperna kan sträcka sig så långt som 10 – 30 år. Nedan ser du den 10 åriga statsobligationen för olika länder.

(Bildkälla: Countryeconomy)

Långa räntefonder är den bredaste kategorin inom räntefonder. Många av dem lånar ut pengar till företag. Långa räntefonder kännetecknas av att bära en högre risk än korta räntefonder. Det beror på att de är betydligt mera utsatta för ränteförändringar, vilket kan påverka deras värde.

Tips! Läs vår guide om obligationsfonder.

3. Företagsobligationsfonder

Företagsobligationsfonder är en typ av lång räntefond. De placerar enbart kapital i räntebärande värdepapper vilka ges ut av företag. Löptiderna brukar ligga mellan 1 – 5 år. Fonderna kan ha olika inriktning där företagsobligationerna varierar i risknivå och avkastning. De kan antingen investera i räntebärande värdepapper vilka ges ut av:

• Stora stabila företag med hög kreditvärdighet.
• Mindre stabila bolag med låg kreditvärdighet.

Som investerare är det viktigt att känna till i vilka typer av företagsobligationer en räntefond placerar. Är det stora stabila eller mindre stabila företag? Ju fler större stabila bolag, desto lägre risk. Ju fler mindre stabila bolag, desto högre risk, men med chans till en högre avkastning.

4. Realräntefonder

En realräntefond är också en typ av lång räntefond. Skillnaden mellan realräntefonder och andra långa räntefonder har att göra med räntan. Räntan som sätts på en vanlig obligation är fast, på exempelvis 3 %. På en realräntefond sätts istället ett procenttal, + inflationen. Räntan riskerar på så sätt inte att ätas upp av inflationen och fungerar därmed som ett skydd.

2.2

Varför ska du äga räntefonder?

Räntefonder är en viktig del i ditt sparande. De ger inte särskilt hög avkastning. Men de innehåller betydligt lägre risk än exempelvis aktier. Räntefonder passar utmärkt för dig som vill ha en mera defensiv portfölj.

Börjar du närma dig pensionsålder är räntefonder en god idé. Aktier är betydligt mera riskfyllt. Visst vore det hemskt att förlora stora delar av ditt pensionskapital precis när du fyllt 65 år? Är du däremot ung och vill spara under en längre tidsperiod (10 – 30 år), är aktier ett bättre alternativ.

KAPITEL 4

Tjäna pengar på räntefonder

När bör man investera i korta/långa räntefonder? expertförvaltarna ger dig svaren:

Nu kommer vi till den del som de flesta intresserar sig för. Nämligen hur man tjänar pengar på räntefonder.

3.1

Hur tjänar man pengar på räntefonder?

Du kan tjäna pengar på en räntefond genom att den ökar i värde. För att lära sig hur en räntefond ökar i värde, måste du först lära dig hur skuldsedlar skiftar i pris. Det finns framförallt en sak som får skuldsedlar att skifta i pris. Marknadsräntan.

Marknadsräntan

För att förklara på ett så enkelt sätt som möjligt, hur marknadsräntan påverkar skuldsedlar, går vi igenom ett matematiskt exempel.

På samma sätt som skuldsedlar påverkas av ränteförändringar, påverkas indirekt räntefonder. Denna relation kallas förklaras genom den så kallade ”gungbrädesprincipen”.

En lägre marknadsränta leder till att räntefonder ökar i värde. En högre marknadsränta leder istället till att en räntefond sjunker i värde.

3.2

Svenska och utländska räntefonder

10 populära svenska räntefonder:

(Tabell uppdaterad januari 2024)

10 populära utländska räntefonder:

(Tabell uppdaterad januari 2024)

3.3

Risker

Även om räntefonder är ett säkert sparalternativ tillkommer det risker, precis som med vilken investering som helst. Nedan listar vi de absolut främsta riskerna med räntefonder.

1. Duration
2. Valutakursrisk
3. Inflationsrisk

1. Duration

Den absolut viktigaste faktorn att hålla ett extra öga på är räntefondens duration. Det vill säga den genomsnittliga löptiden för de räntebärande värdepapperna. Det är nämligen vad som bestämmer risk och avkastning i en räntefond.

Bilden ovan illustrerar hur obligationer med olika löptid påverkas av en förändrad marknadsränta. Ju kortare löptid, desto mindre påverkan har marknadsräntan. Ju längre löptid, desto större blir effekten av en förändrad marknadsränta.

Risk och avkastning, i relation till duration, kan också illustreras via en så kallad räntefondsstege.

Den visar hur högre duration bidrar till att både avkastning och risk ökar. Där korta räntefonder erbjuder lägst avkastning till lägst risk, och extremt långa räntefonder erbjuder högt avkastning till högst risk.

2. Valutakursrisk

Räntefonder som placerar i räntebärande värdepapper utomlands kan påverkas av valutakurssvängningar.

Plötsligt blev din säkra räntefond ett offer för valutaspekulation. På samma sätt kan valutakurser göra att din avkastning kan få en boost.

Tips! Läs mer och se valutakurser live här.

3. Inflationsrisk

Räntan som sätts på de räntebärande värdepapperen är normalt sätt fasta. Det betyder att de inte är inflationssäkra. En räntefond men ägande i obligationer, vilka ger en avkastning på 1.50 % per år, kommer att ätas upp av inflationen. En inflationstakt på 2 % innebär på 36 år en halvering av pengarnas värde.

Genom att investera i realräntefonder kan du skydda dig mot inflation. På en realräntefond sätts istället ett procenttal, + inflationen. Det fungerar som ett skydd för obligationsägaren.

KAPITEL 5

Avgifter och skatt på räntefonder

Så påverkar fondavgifterna ditt sparande:

Hur fungerar avgifter och skatter på räntefonder? Även om det inte är särskilt roligt är det nödvändigt att kunna avgifter och skatter.

4.1

Avgifter

Olika fondbolags räntefonder varierar inte särskilt mycket i avkastning. Men något som däremot gör det är avgifterna. En normal avgift ligger mellan 0.10 – 0.50 %. Dock finns det dyrare alternativ. Dessa bör du undvika. Titta på tabellerna nedan för att se exempel på både billiga och dyra räntefonder.

5 billiga räntefonder:

(Tabell uppdaterad januari 2024)

5 dyra räntefonder:

(Tabell uppdaterad januari 2024)

Jämför den dyraste räntefonden (Atlant Högräntefond) med den billigaste (AMF Räntefond Kort). Skillnaden i procent är 2.81 % (2.91 – 0.10). Det är en stor skillnad, även om det låter lite. Se till att hålla avgiften så låg som möjligt. Annars riskerar din avkastning att bli liten.

4.2

Skatt

Hur dina räntefonder beskattas beror på en sak. Vilket konto du har. Det finns tre olika konton att välja emellan:

1. AF (Aktie- och fonddepå)
2. ISK (Investeringssparkonto)
3. KF (Kapitalförsäkring)

Vilket är det bästa att använda sig av för dina räntefonder?

Vanligtvis brukar ISK eller KF rekommenderas för de flesta investeringar. Det beror på den låga skatten vilka investerare betalat de senaste åren. För år 2024 är den 1.086 %. Dock bör du inte välja varken ISK eller KF för ditt räntefondsparande.

Schablonskatten äter upp det mesta av din avkastning. Det beror på räntefondens låga avkastning. Därför lönar det sig istället att använda en klassisk fonddepå och betala 30 % skatt på vinst. Om du inte skulle gå med vinst behöver du heller inte betala skatt, vilket du måste göra hos ISK och KF.

KAPITEL 6

Öppna konto på 5 minuter

Avanza är sveriges största nätmäklare. Det är en populär bank som erbjuder både ISK, KF och AF med ett stort utbud av produkter. Nedan hjälper vi dig att öppna konto hos Avanza helt gratis på 3 minuter!

1. Öppna Konto

Första steget till att välja den bästa räntefonden till din portfölj är att öppna konto hos Avanza. Det tar bara 3 minuter med BankID. Följ den här länken och registera dig!

Öppna konto Avanza

2. Fyll i Uppgifter

Nästa steg är att fylla i kontaktuppgifter och din erfarenhet av handel med värdepapper. Detta tar bara några minuter. När du är klar loggar du in på ditt konto med hjälp av BankID eller användarnamn och lösenord.

3. Sätt in pengar

Är du inloggad? Nu är det dags att sätta in pengar för att handla räntefonder med. Klicka på ”Mina Sidor” -> ”Insättningar & Uttag” -> ”Sätt in pengar”. Här kan du välja mellan Trustly eller vanlig banköverföring. Vi rekommenderar Trustly, det tar några sekunder och är gratis!

4. Sök och välj produkt

Har du pengar på kontot? Då klickar vi på sökknappen, söker och väljer en produkt. I detta fall väljer vi att söka efter ”Spiltan Räntefond Sverige”.

5. Investera pengar

På produktsidan kan du investera pengar genom att klicka på ”Köp” och följa stegen.

Vi är klara, bra jobbat!

KAPITEL 7

Fördelar och nackdelar

Håll koll – Hur räntemarknaden fungerar:

Vilka fördelar har räntefonder? Finns det några nackdelar, och vilka är dem?

1. Fördelar

Enkelt att sprida risk över flera skuldsedlar

Det som är bra med räntefonder är enkelheten att kunna sprida dina risker. Delvis finns det en inbyggd riskfördelning i räntefonder, eftersom de investerar i räntebärande värdepapper av olika sorter. Men du kan också själv välja att investera i flera olika räntefonder, varpå riskspridningen blir ännu högre.

Räntefonder är okorrelerade med börsen

Något annat som är bra med räntefonder har att göra med att de är okorrelerade med börsen. Det betyder att de rör sig oberoende av hur aktier rör sig.

Tänk att du lånar 2 000 kr av en vän. Du lovar denne att betala tillbaka pengarna nästkommande månad. Dagen efter att du fått pengarna faller börsen. Hur mycket är du skyldig din vän? Svaret är precis lika mycket som innan börsen föll. Inget har förändrats. Hur börsen går idag, imorgon eller om en vecka har ingen betydelse för lånet.

Fungerar krockkudde vid börsnedgångar

I och med att räntefonder inte är korrelerade med börsen är de ett perfekt skydd vid stora börsnedgångar. De fungerar som en krockkudde i ditt sparande.

Du kan alltså med hjälp av räntefonder slå index i börsnedgångar. Istället för att falla ännu djupare finns där en krockkudde som tar emot dig. Det påminner lite om riskjusterad avkastning. Riskjusterad avkastning syftar till att får en så hög avkastning det går, men till en så låg risk som möjligt. Måttet som används för att mäta relationen mellan avkastning och risk kallas för “sharpekvot ”.

Sharpekvot utgår från att det det inte alltid behöver vara bättre att välja det mest riskfyllda alternativet. Istället kan det vara bättre att välja en riskjusterad portfölj, om resultaten i slutändan ändå blir densamma.

En riskjusterad portfölj, som varje år ger 6 – 8 % i avkastning till låg risk, kan vara betydligt mer attraktivt än en mera riskfylld portfölj, vilken kan gå upp 25 % på ett år för att nästa år sjunka med 25 %. Du kan alltså med hjälp av en riskjusterad portfölj undkomma volatilitet.

Tips! Läs vår guide om sharpekvot.

Passar kortsiktigt sparande

Ett sparande i räntefonder passar utmärkt för en sparhorisont på 1 – 3 år. Avkastningen är låg, precis som sannolikheten för kapitalförlust är liten.

Aktier är betydligt mera riskfyllda. Speciellt under en kortare tidsperiod. De tenderar att svänga mer i pris och har därmed högre volatilitet. Du riskerar att ditt innehav kan vara mindre värt den dag du bestämmer dig för att plocka ut det.

2. Nackdelar

Återbetalningsrisk

Det finns en risk för att räntefonden inte få betalt för sina räntebärande värdepapper. I fall låntagaren hamnar i betalningssvårigheter kan leda till följande konsekvenser.

• Att låntagaren inte kan betala den överenskomna räntan.
• Att låntagaren inte kan betala tillbaka lånet.

Föreställ dig själv. Det är precis som i det verkliga livet. Det finns vänner man kan låna ut pengar till, vilka man kan lita på att det betalar tillbaka. Sen finns det också de vänner där vi inte kan vara lika säkra på att de betalar tillbaka.

Påverkas av flera olika faktorer

Räntefonder är känsliga för många olika faktorer. Exempelvis:

• Inflation
• Konjunktur
• Valutakurser
• Motparter
• Marknadsräntor

Speciellt känsliga är räntefonder för marknadsräntor. En sjunkande marknadsränta får en positiv effekt på räntefonder, samtidigt som en ökande marknadsränta får en negativ effekt.

Fungerar bromspedal vid börsuppgångar

Precis som räntefonder fungerar som en krockkudde vid börsnedgångar, agerar de även bromspedal i börsuppgångar.

Indexfonder kan med andra ord få din portfölj att underprestera index. Dock finns det mycket studier som visar på att människan lider mer av en stor börsnedgång, än vad vi gläds åt en stor uppgång.

KAPITEL 8

3 tips för nybörjare

För att få en så god start som möjligt, vill vi hjälpa dig som är nybörjare med några enkla tips.

1. Undvik “High-Yield”-fonder.
2. Undvik dyra räntefonder.
3. Välj fonddepå framför ISK och KF.

7.1

Undvik “High-Yield”-fonder

What is a high yield bond:

Har du någonsin hört tala om “High-Yield”-fonder? Om inte, så har vi bara ett tips. Håll dig så långt borta som möjligt från dem. “High-Yield”-fonder är nämligen företagsobligationer vilka lovar dig en mycket högre avkastning än många andra räntefonder. På pappret låter det bra. I verkliga livet är det tyvärr inte särskilt bra.

Räntefonder har gått dåligt de senaste åren. För börsmäklare har det varit svårt att sälja dem. Därför har man skapat “High-Yield”-fonder vilka lovar högre avkastning. Problemet är att dessa företagsobligationer lånar ut pengar till mindre kreditvärdiga företag.

Risken för att dessa inte klarar av att betala tillbaka på lånet är större. Det gör “High-Yield”-fonder till en av de mest riskfyllda räntefonderna du kan äga.

(Bild: Carnegie)

Bilden ovan visar olika obligationer och deras kreditbetygskala. AAA är det som anses vara bästa betyget. Inte konstigt ser vi Sverige, Norge och Danmark tillhörande denna kategori. Därefter ser vi svenska kommuner följt av stabila bolag såsom Coca Cola och Nordea.

Längst ner på listan hittar vi kreditbetyget D. Obligationer med kreditbetyget D kallas ofta för skräpobligationer (på engelska “junk bonds”) och kan representeras av företag som oftast håller på att gå i konkurs. Det är i dessa typer av företag som “High-Yield”-fonder investerar i.

Tips! Läs vår kompletta guide om obligationer.

7.2

Undvik dyra räntefonder

Betala inte för mycket. Det finns bra räntefonder till låga avgifter. Runt 0.20 – 0.30 %. Räntefonder med höga avgifter äter upp en stor del av din avkastning.

Räntefonder avgifter:

På endast 5 år blir skillnaden i avgifter 4.10 % mellan räntefond A och C. 4.10 % kanske inte låter mycket. Tänk dock på att räntefonder inte ger en särskilt hög avkastning. Därför kan en hög avgift riskera att äta upp hela din avkastning.

7.3

Välj fonddepå framför ISK och KF

ISK och KF är vanligtvis de mest rekommenderade sparkontona. När det kommer till räntefonder bör du dock använda dig av en traditionell fonddepå. Se exemplet i tabellen nedan.

Räntefonder ISK, KF och fonddepå:

Den årliga schablonskatten äter upp mer av räntefondernas avkastning, även fast 0.375 är den lägsta nivån. Det beror på att räntefonder inte ger en hög avkastning.

KAPITEL 9

Aktiefonder vs räntefonder

När ska jag välja aktiefond eller räntefond:

Vad är bäst? Aktiefonder eller räntefonder? Det finns egentligen inget som är rätt eller fel. Alla har vi olika mål, tidshorisonter och riskprofiler. För att överhuvudtaget kunna diskutera vilken av dem som är bäst i olika situationer och varför, bör man först lära sig deras grundprinciper.

8.1

Aktiefonder

Aktiefonder = fonder som investerar i aktier

Aktiefonder är ett enkelt sätt att ta del av börsens avkastning till en relativt låg risk. Du slipper grotta dig ner i kvartalsrapporter och årsredovisningar. Du behöver inte välja egna bolag. istället lämnar du över ansvaret till en fondförvaltare. Du behöver endast koncentrera dig på är att välja bransch, land eller kontinent.

Det finns många olika typer av aktiefonder. Både svenska och internationella. Alla har de exponering mot olika typer av marknader. Du kan fritt välja vilken marknad du tror på, och vad du känner dig mest bekväm med.

• Techfond
• Industrifond
• Småbolagsfond
• Nordamerikafond
• Sverigefond
• Nordenfond
• Europafond
• Asienfond

Variationen är stor. Aktiefonder har historiskt gett en mycket god avkastning. Titta bara på följande 5 aktiefonder och deras utveckling på 10 år.

Aktiefonder historik 2011 – 2021:

* Riskvarning: eToro är en investeringsplattform för flera tillgångar. Värdet på dina investeringar kan gå upp eller ner. Ditt kapital är i fara.

Tips! Läs vår stora guide om aktiefonder.

8.2

Aktiefonder eller räntefonder

Vad ska du välja? Aktiefonder är vad som presterat bäst på lång sikt. Det är ingen idé att äga räntefonder ifall du hoppas på 2, 3 eller 4 gånger pengarna. Är du ute efter en hög avkastning ska du investera i aktiefonder. Jämför de 5 bästa aktiefonderna med de 5 bästa räntefonderna över 5-årsperiod.

5 Bästa räntefonder 2019 – 2024:

(Tabell uppdaterad januari 2024)

5 Bästa aktiefonderna 2019 – 2024:

(Tabell uppdaterad januari 2024)

På kort sikt är räntefonder att föredra. Speciellt korta räntefonder. De tenderar inte att vara lika volatila som aktiefonder.

“If you want to make the most money. You should invest in stocks. But if you want to keep the money you made in stocks, you should invest in bonds.” – Paul A. Merriman