KÄRNKRAFT AKTIER

KAPITEL 1

Vad är kärnkraft aktier?

---

How do nuclear power plants work:

Kärnkraftsaktier omfattar bolag som på ett eller annat sätt är involverade i kärnkraftsindustrin. Gruvbolag som utvinner uran, energibolag som äger och driver kärnkraftverk samt underleverantörer av produkter och tjänster är exempel på bolag som tillhör branschen.

Kärnkraft är en bred bransch och innefattar många typer av bolag. De inriktar sig på olika områden och påverkas i olika grad av uranpriset. För att särskilja dem åt är det nödvändigt att dela in dem i kategorier. Nedan kan du läsa om totalt 3 stycken.

1.1

Olika kategorier

1. Gruvbolag

Till denna kategori tillhör gruvbolag som utvinner uran. Deras resultat och aktiekurser är beroende av uranpriset. När uranpriset stiger tjänar de mer pengar på sin verksamhet. När uranpriset istället sjunker krymper deras vinstmarginaler och därmed faller deras aktiekurser.

Nedan ges exempel på 3 gruvbolag som utvinner uran:

• Cameco
• Denison Mines
• Uranium Energy

Läs mer om denna kategori i kapitel 3

2. Kärnkraftsbolag

Till denna kategori tillhör bolag som driver kärnkraftverk till att generera energi. Deras intäkter kommer från att sälja el till företag och hushåll. Högre uranpriser leder till att deras produktionskostnader ökar, men ytterst lite. Istället är det elpriset som har störst påverkan på deras finansiella resultat.

Nedan ges exempel på 3 kärnkraftsbolag:

• Electricité de France
• Engie SA
• RWE AG

Läs mer om denna kategori i kapitel 4

3. Produktions- och servicebolag

Till denna kategori tillhör bolag som bistår kärnkraftsbolag med olika typer av produkter och tjänster. Exempel på produkter är komponenter och reaktorer som används för kraftproduktion. Exempel på tjänster är driftoptimering och avfallshantering.

Nedan ges exempel på 3 underleverantörer inom kärnkraftsbranschen:

• BWX Technologies
• Studsvik
• Hollysys Automation Technologies

Läs mer om denna kategori i kapitel 5

1.2

Varför investera i kärnkraft aktier?

I framtiden kommer vi troligtvis använda mer el än vad vi gör idag. Elbilar, uppkopplade produkter och robotar kräver energitillförsel för att fungera. Nedan presenteras kort 5 argument till varför kärnkraft ligger i linje med dessa krav och vad som gör det till en effektiv energikälla.

Ovan visas några exempel på argument som ligger till grund för varför kärnkraft kan vara en god investeringsmöjlighet. I följande kapitel kommer vi att presentera olika bolag som du kan investera i för att få exponering mot branschen.

KAPITEL 2

15 bästa kärnkraft aktier

---

Constellation Energy is a safe buy, Jim Cramer says:

Nedan presenteras vilka 15 kärnkraft aktier som presterat bäst på börsen under en 5-årsperiod, mellan 2019 och 2023. Du kan även se vilken kategori de tillhör. Vidare presenteras statistisk för hur många som ägare hos Avanza som respektive aktie har. Det ger en fingervisning på hur populära de olika bolagen är.

Bästa kärnkraft aktier 2019 – 2023:

	Kärnkraft aktier	Utv. 5 år	Kategori	Antal ägare hos Avanza*
1	Centrus Energy A	1 284 %	Gruvbolag	271
2	Uranium Energy	386 %	Gruvbolag	1 741
3	NexGen	304 %	Gruvbolag	547
4	Denison Mines	261 %	Gruvbolag	1 052
5	Cameco	260 %	Gruvbolag	1 905
6	Studsvik	236 %	Underleverantör	3 883
7	Constellation Energy	179 %*	Kärnkraftsbolag	85
8	EnPro Industries	120 %	Underleverantör	n/a***
9	Energy Fuels	111 %	Gruvbolag	985
10	Vista Energy	73 %	Underleverantör	61
11	BWX Technologies	70 %	Underleverantör	148
12	RWE AG	39 %	Kärnkraftsbolag	519
13	Hollysys Automation Technologies	18 %	Underleverantör	24
14	Electricité de France	10 %	Kärnkraftsbolag	n/a***
15	Engie SA	3 %	Kärnkraftsbolag	267

*Februari 2024
**Sedan start
***Finns ej tillgänglig hos Avanza
(Tabell uppdaterad februari 2024)

* Riskvarning: eToro är en investeringsplattform för flera tillgångar. Värdet på dina investeringar kan gå upp eller ner. Ditt kapital är i fara.

KAPITEL 3

3 gruvbolag

---

I följande kapitel presenteras 3 gruvbolag som utvinner uran. Det finns inga svenska bolag som tillhör denna kategori. De är alla utländska bolag. Nedan presenteras deras verksamheter.

3.1

Cameco

Översikt:

• VD: Timothy Gitzel
• Grundades: 1987
• Huvudkontor: Saskatoon, Kanada
• Avkastning senaste 3 åren: 260 % (2019 – 2023)

Kursutveckling 5 år:

(Bildkälla: TradingView)

Kort om Cameco:

Cameco är ett kanadensiskt gruvbolag och en av de största producenterna av uran i världen. Som ett exempel på deras storlek äger bolaget en av världens största gruvor för uranbrytning, nämligen MRM (McArthur River Mine), som ligger i Kanada. Uranbrytningen sker både i USA och Kanada.

På grund av att uranpriset legat historiskt lågt, sedan Fukushima olyckan, har Cameco valt att ta en paus i sin produktion sedan 2018. Bolaget väntar på att uranpriset ska öka till 50 – 60 USD per pund. Detta för att det ska bli lönsamt igen att återuppta produktionen.

Funderar du på att investera i Cameco? Deras aktie CCJ finns tillgänglig att handla här.

3.2

Denison Mines

Översikt:

• VD: David Cates
• Grundades: 1985
• Huvudkontor: Toronto, Kanada
• Avkastning senaste 3 åren: 261 % (2019 – 2023)

Kursutveckling 5 år:

(Bildkälla: TradingView)

Kort om Denison Mines:

Denison Mines är ett kanadensiskt gruvbolag som utvinner uran. Utvinningen sker främst i Kanada. Deras största projekt omfattar en gruva som man äger till 95 %. Den ligger i Athabasca Basin-regionen i norra Saskatchewan, Kanada.

Bolaget har förutom gruvor i Kanada även uranprospekteringsprojekt i Zambia, Namibia och Mongoliet. Vissa av dem omfattar utvecklingsprojekt där man hoppas att gruvorna ska innehålla stora mängder uran för framtida utvinning.

Funderar du på att investera i Denison Mines? Deras aktie DNN finns tillgänglig att handla här.

3.3

Uranium Energy

Översikt:

• VD: Amir Adnani
• Grundades: 2003
• Huvudkontor: Texas, USA
• Avkastning senaste 3 åren: 386 % (2019 – 2023)

Kursutveckling 5 år:

(Bildkälla: TradingView)

Kort om Uranium Energy:

Uranium Energy är ett amerikanskt bolag som utvinner uran och övriga metaller. Utvinningen av uran sker främst i USA där bolaget förfogar över egna produktions- och bearbetningsanläggningar.

Bolaget arbetar aktivt med nästa generations uranprojekt, ISR (In-Situ Recovery). Det är ett projekt som ska se till att uranprospektering kan ske till låga kostnader samt på ett miljövänligt sätt.

Funderar du på att investera i Uranium Energy? Deras aktie UEC finns tillgänglig att handla här.

Obs! Siffror i detta kapitel är uppdaterade februari 2024.

Tips! Läs mer i vår guide om uranaktier.

KAPITEL 4

3 kärnkraftsbolag

---

I följande kapitel presenteras 3 kärnkraftsbolag. Det finns inga svenska kärnkraftsbolag att handla på börsen. All drift av kärnkraftverk drivs av staten. Internationellt finns det däremot flera kärnkraftsbolag man kan investera i som småsparare.

4.1

Electricité de France

Översikt:

• VD: Luc Rémont
• Grundades: 1946
• Huvudkontor: Paris, Frankrike
• Avkastning senaste 3 åren: 10 % (2019 – 2023)

Kursutveckling 5 år:

(Bildkälla: Euronext.com)

Kort om Electricité de France:

Électricité de France (EDF) är ett franskt bolag som grundades 1946. Företaget har en lång historia av att producera energi till Frankrikes befolkning. Detta har främst skett genom kärnkraftverk, vilka står för 71 % av bolagets energiproduktion.

Bolaget driver samtliga kärnkraftverk i Frankrike som uppgår till totalt 56 stycken. Électricité de France är även involverat i två projekt om att bygga 4 nya kärnkraftverk i både Frankrike och Storbritannien.

Förutom att driva kärnkraftverk äger bolaget dessutom 95 % av det franska elnätet. Vidare är bolaget involverade i projekt utomlands. Projekten avser serviceuppdrag, samt samarbeten med dotterbolag som arbetar med projekt inom elbilar och laddstolpar. Bolaget är noterat på Parisbörsen sedan år 2005 och ägs till 82 % av den franska staten.

Electricité de France (EDF) finns ej tillgänglig att handla från Sverige.

4.2

Engie SA

Översikt:

• VD: Catherine MacGregor
• Grundades: 2008
• Huvudkontor: Paris, Frankrike
• Avkastning senaste 3 åren: 3 % (2019 – 2023)

Kursutveckling 5 år:

(Bildkälla: TradingView)

Kort om Engie SA:

Engie SA är det näst största energibolaget i Frankrike. Bolaget har totalt 6 kärnkraftsreaktorer i Belgien. Förutom kärnkraft erbjuder bolaget egna produktionsanläggningar för produktion av el via naturgas. Vidare bistår bolaget med miljötjänster.

Belgien hade tidigare planer på att stänga ner all kärnkraft till och med slutet av 2025. Den belgiska regeringen har dock beslutat att förlänga livslängden på två av reaktorerna, “Doel 4” och “Tihange 3”, med totalt 10 år. Detta kommer troligtvis fortsätta att ge Engie SA stabila kassaflöden några år framöver.

Funderar du på att investera i Engie? Deras aktie ENGIp finns tillgänglig att handla här.

4.3

RWE AG

Översikt:

• VD: Markus Krebber
• Grundades: 1898
• Huvudkontor: Essen, Tyskland
• Avkastning senaste 3 åren: 39 % (2019 – 2023)

Kursutveckling 5 år:

(Bildkälla: TradingView)

Kort om RWE AG:

RWE är ett tyskt energibolag med säte i Essen. Bolaget äger och driver kärnkraftverk i sitt eget hemland samt Nederländerna och Storbritannien. Förutom att producera energi via kärnkraft ägnar sig bolaget även åt att producera energi via andra energikällor, tillverka energilagringssystem samt bistå med tjänster inom energisektorn.

Tyskland stängde i april 2023 ner det sista kärnkraftverket i landet. Det bådar inte gott för RWE. Deras energiproduktion från kärnkraft kommer nu endast från deras reaktorer i Nederländerna och Storbritannien.

Funderar du på att investera i RWE? Deras aktie RWEd finns tillgänglig att handla här.

Obs! Siffror i detta kapitel är uppdaterade februari 2024.

KAPITEL 5

3 produktions- och servicebolag

---

I följande kapitel kan du läsa om totalt tre underleverantörer tillhörande kärnkraftsbranschen. Läs om deras respektive verksamheter och hur deras aktiekurser presterat under en 5-årsperiod.

5.1

BWX Technologies

Översikt:

• VD: Rex Geveden
• Grundades: 1867
• Huvudkontor: Lynchburg, USA
• Avkastning senaste 3 åren: 70 % (2019 – 2023)

Kursutveckling 5 år:

(Bildkälla: TradingView)

Kort om BWX Technologies:

BWX Technologies är ett amerikanskt bolag och underleverantör till kärnkraftsbolag. Man har mer än 60 års historia av att leverera både reaktorer för marin kärnkraft samt ånggeneratorer. Totalt har de levererat över 400 reaktorer för marin kärnkraft och cirka 315 ånggeneratorer fram till 2023.

Merparten av bolagets intäkter kommer från att erbjuda service och underhåll av redan existerande kärnkraftsreaktorer. Utöver huvudverksamheten utvinner man även höganrikat uran.

Det höganrikade uranet används som bränsle för så kallade mikroreaktorer och även SMR (Small Modular Reactors). Dessa kan exempelvis användas till att bistå med energi till system inom NASA och avlägsna militära baser.

Funderar du på att investera i BWX Technologies? Deras aktie BWXT finns tillgänglig att handla här.

5.2

Studsvik

Översikt:

• VD: Camilla Hoflund
• Grundades: 1947
• Huvudkontor: Nyköping, Sverige
• Avkastning senaste 3 åren: 236 % (2019 – 2023)

Kursutveckling 5 år:

(Bildkälla: TradingView)

Kort om Studsvik:

Studsvik är ett svenskt bolag med säte i Nyköping. Företaget erbjuder olika typer av konsulttjänster inom teknisk service, underhåll samt avfallshantering. Dessa typer av tjänster tillhör bolagets huvudverksamhet.

Utöver huvudverksamheten arbetar Studsvik med att erbjuda driftoptimering till kärnkraftsindustrin. Detta sker på internationell nivå och inte enbart i Sverige. Studsvik är idag en av de ledande underleverantörerna av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin.

Funderar du på att investera i Studsvik? Deras aktie SVIK finns tillgänglig att handla här.

5.3

Hollysys Automation Technologies

Översikt:

• VD: Changli Wang
• Grundades: 1993
• Huvudkontor: Peking, Kina
• Avkastning senaste 3 åren: 18 % (2019 – 2023)

Kursutveckling 5 år:

(Bildkälla: TradingView)

Kort om Hollysys Automation Technologies:

Hollysys Automation Technologies är en ledande kinesisk underleverantör av automations- och IT-lösningar. Bolaget grundades år 1993 och har sitt huvudkontor i Peking, Kina.

Bolaget tillverkar bland annat automationsutrustning och kontrollsystem för kärnkraftverk belägna främst i Kina. Utöver att erbjuda automationsutrustning för kärnkraftverk tillverkar bolaget även järnvägar och tunnelbanor.

Funderar du på att investera i Hollysys Automation Technologies? Deras aktie HOLI finns tillgänglig att handla här.

Obs! Siffror i detta kapitel är uppdaterade februari 2024.

KAPITEL 6

Vad påverkar priset på kärnkraft aktier?

---

The economics of nuclear energy:

I följande kapitel kommer vi att belysa de primära faktorerna som påverkar de olika kärnkraftsbolagens aktiekurser till att antingen stiga eller falla. Det kan bland annat beror på fluktueringar i uranpriset eller elpriset, alternativt det allmänna snitementet mot kärnkraft som energikälla.

6.1

Vad påverkar gruvbolagens aktiekurser?

Gruvbolagens aktiekurser påverkas främst av spotpriset på uran. Uran är den primära källan till att energi kan skapas i kärnkraftverk i en process som kallas för fusion. Gruvbolagen är därför beroende av att efterfrågan hålls hög. Detta för att priset på uran inte ska sjunka.

Om efterfrågan på uran sjunker, vilket det gjorde i samband med olyckan i Fukushima år 2011, kommer även uranpriset att följa i samma spår. Nedan ser du hur uranpriset utvecklades över en 35-årsperiod mellan 1998 och 2023.

Uranpriset mellan 1998 och 2023:

(Bildkälla: www.tradingeconomics.com)

För att illustrera hur fluktueringar i uranpriset påverkar gruvbolag som utvinner uran ska vi gå igenom ett praktiskt exempel. För detta ändamål väljer vi det kanadensiska bolaget Cameco. I följande grafer visas Camecos omsättnings- och vinstutveckling samt aktiekursutveckling.

Grafen nedan visar hur Camecos omsättning och vinst varierat från år till år. Cameco genererade högst omsättning mellan åren 2008 fram till 2014. Störst vinst gjorde bolaget år 2010 på cirka 690 miljoner USD.

Camecos omsättnings- och vinstutveckling, 2004 – 2023:

(Bildkälla: TradingView)

Trots att uranpriset nådde sin topp redan år 2007 gjorde alltså Cameco sin största vinst någonsin tre år senare år 2010. Anledningen till varför är då gruvbolagen ingår långsiktiga kontrakt med sina kunder. Kontrakten bidrar till att det kan dröja innan man ser effekter på bolagets resultat från ett sjunkande, eller stigande, uranpris.

Camecos ledning menar på att de långsiktiga kontrakten var en av anledningarna till varför det lägre uranpriset inte fick en direkt effekt på bolagets resultat. Istället lyckades man prestera relativt stabila finansiella resultat, trots ett lägre uranpris. Men med tiden blev det allt mer påtagligt att Camecos aktiekurs föll i takt med det sjunkande uranpriset.

Camecos aktiekursutveckling, 2000 – 2023:

(Bildkälla: Nordnet)

Bilden ovan visar tydligt hur Camecos aktiekurs till en början föll kraftigt i samband med det sjunkande uranpriset år 2007. Aktiekursen skulle dock återhämta sig tack vare att bolaget, med hjälp av de långsiktiga kontrakten, lyckades visa på hög omsättning och vinst ända fram till 2010.

Det var inte förrän år 2011 som det sjunkande uranpriset började visa sig i bolagets årsredovisningar. Omsättningen blev allt lägre och vinsten föll kraftigt kommande år. År 2018 meddelande Camecos ledning att man valt att pausa en av sina gruvor på grund av det låga spotpriset.

För att utvinningen ska bli lönsam krävs ett uranpris på kring 50 – 60 USD. Under 2021 började uranpriset återigen att stiga på grund av positiva framtidsutsikter för kärnkraftsmarknaden. Det har även lett till att Camecos aktiekurs återigen börjat stiga. Detta som en effekt av förhoppningar från investerare om att bolaget ska börja leverera högre omsättning och vinster inom en snar framtid.

6.2

Vad påverkar kärnkraftsbolagens aktiekurser?

Kärnkraftsbolag påverkas i regel positivt av ett sjunkande uranpris och negativt av stigande uranpris. Uran används nämligen som bränsle i kärnkraftverk för att tillverka elektricitet. Därmed kan produktionskostnaderna fluktuera i samband med att uran spotpriset förändras.

Inköp av uran utgör dock inte en nämnvärt stor kostnad för bolagen. Det krävs endast en liten mängd uran för att kunna tillverka stora mängder energi. Istället är det byggandet av kärnkraftsanläggningar som utgör störst kostnad.

Vad som istället har störst påverkan på ett kärnkraftsbolags finansiella resultat är det nuvarande priset på elektricitet samt efterfrågan på elektricitet från kärnkraft. Nedan ser du hur elpriset utvecklats över en 35-årsperiod mellan 2020 och 2023.

Genomsnittliga månatliga elgrossistpriser i utvalda EU-länder, 2020 – 2023:

(Bildkälla: Statista)

För att illustrera hur fluktueringar i elpriset påverkar kärnkraftsbolagen ska vi gå igenom ett praktiskt exempel. Denna gång väljer vi att titta på Engie SA:s finansiella historik vad gäller både omsättning och vinst.

Grafen nedan visar hur Engie SA:s omsättning och vinst varierat från år till år. RWE AG genererade högst omsättning mellan åren 2004 – 2017. Den högsta vinsten på 3,57 miljarder USD gjordes år 2010.

RWE AG omsättnings- och vinstutveckling, 2004 – 2023:

(Bildkälla: TradingView)

Det går tydligt att se hur vinsten började sjunka rejält efter olyckan i Fukushima. Marknadens inställning till kärnkraften som energikälla började bli allt mer negativt. Samtidigt hade elpriserna under samma tidsperiod blivit allt billigare vilket krympte bolagets vinstmarginaler.

Trots marknadens negativa sentiment mot kärnkraft är det inte särskilt enkelt att på kort sikt avveckla all kärnkraft. Man måste fortsätta leverera el till hushåll och företag. Därav den fortsatt höga omsättningen fram till år 2017. Dessutom har RWE AG en stark marknadsposition i Tyskland som under flera år fått en stor majoritet av sin elektricitet från kärnkraften.

Det var inte förrän 2011, samma år som Fukushima olyckan inträffade, som Tysklands regering, under Angela Merkel, valde att gå hårt mot kärnkraften som energikälla. Man valde då att föra en ny energipolitik. Detta om att på sikt fasa ut kärnkraften och istället använda mer förnybara energikällor. Det var under samma år som bolagets vinster började sjunka.

RWE AG aktiekursutveckling, 2000 – 2023:

(Bildkälla: Nordnet)

Det negativa sentimentet mot kärnkraften som energikälla, från både Tyskland och resterande länder i världen, gav en negativ effekt på RWE AG finansiella resultat. Den 15:e april 2023 stängdes det sista kärnkraftvärmeverket ner i Tyskland.

Redan år 2013 sa ledningen till sina aktieägare att bolaget befann sig i en svår finansiell position. En kombination av ökad konkurrens, som producerar el från förnybara energikällor, samt låga elpriser ledde till att RWE AG:s vinster sjönk och därmed dess aktiekurs.

Vi kan tydligt se hur RWE AG:s aktiekurs återigen börjat stiga i samband med att elpriserna börjat öka igen år 2020. På bara tre år har bolagets aktiekurs ökat med 100 %. Trots avveckling av all kärnkraft i sitt hemland fortsätter RWE AG att driva kärnkraftverk i både Nederländerna och Storbritannien som inte ser ut att vilja stänga ner kärnkraften under närmsta tiden.

6.3

Vad påverkar produktion- och servicebolagens aktiekurser?

Underleverantörernas finansiella resultat är svårare att analysera. Deras verksamheter påverkas inte direkt av varken fluktuerande uranpris eller elpriser. Istället påverkas de mest av det allmänna sentimentet mot kärnkraft som energikälla.

Oavsett vad som händer med dessa priser kräver kärnkraftverk underhållning och ständig förbättring av sin nuvarande utrustning. Men om allt fler länder väljer att avveckla kärnkraften kommer det att påverka underleverantörerna negativt.

Detta då det inte finns någon anledning till att underhålla dem, varpå service- och underhållsuppdrag minskar. Grafen nedan visar hur det svenska bolagets, Studsviks, omsättning och vinst utvecklats över tid.

Studsvik omsättnings- och vinstutveckling, 2004 – 2023:

(Bildkälla: TradingView)

Vi kan tydligt se hur Studsviks omsättnings- och vinstutveckling varit negativ sedan olyckan i Fukushima 2011. Studsvik arbetar som underleverantörer åt andra energibolag, utöver kärnkraftsbolag. Trots dess diversifiering av kunder har det negativa sentimentet mot kärnkraften som energikälla påverkat bolagets resultat negativt.

Exempelvis valde flera länder, i samband med Fukushima-olyckan, att stänga ned sina kärnkraftverk. Det minskade efterfrågan på service och underhåll och därmed underleverantörernas finansiella resultat.

Det är inte förrän 2020/2021 som Studsvik fått börja se ökad omsättning och högre vinster. Under de senaste 3 åren har det blivit allt mer uppenbart att kärnkraft måste användas för att nå klimatmålen. Flera länder har börjat öppna upp gamla kärnkraftsverk som kräver underhåll och ny utrustning.

Studsvik aktiekursutveckling, 2000 – 2023:

(Bildkälla: Nordnet)

KAPITEL 7

Köp kärnkraft aktier på 5 minuter

---

Nedan kan du läsa steg-för-steg hur du öppnar dig ett konto och börjar handla kärnkraftaktier på eToro. Det är den mest populära mäklaren på vår webbplats. Dom har låga avgifter på aktier och fonder i Sverige, med över 20 miljoner kunder globalt. Det tar endast 3 minuter att skapa konto och genomföra ditt första aktieköp.

Öppna konto på eToro

* Riskvarning: eToro är en investeringsplattform för flera tillgångar. Värdet på dina investeringar kan gå upp eller ner. Ditt kapital är i fara.

1. Skapa konto

Det första steget är att skapa ditt eToro-konto. Följ den här länken, klicka på knappen ”Gå med nu” och fyll i informationen.

2. Verifiera e-postadress & logga in

Nästa steg är att verifiera din e-postadress för att kunna logga in på eToro. Följ länken som du får på din mail, skriv in uppgifterna som du valde och klicka på ”Logga in”.

3. Svara på frågor

När du är inloggad börjar vi med att ta bort insättningsgränsen genom att svara på några frågor. (Oroa dig inte, detta är standard hos alla mäklare och dina privata uppgifter skyddas). Klicka på knappen ”Fyll i profil” och följ stegen, börja med att klicka på ”Fortsätt”.

4. Sätt in pengar

Nu när din profil är klar är det dags att göra en insättning. Klicka på knappen ”Sätt in pengar” och välj belopp / betalningsmetod. När du är klar klickar du på ”Skicka”.

5. Välj investering

När du har pengar på ditt konto kan du välja en investering. I detta exempel väljer vi att köpa aktier i Cameco (CCJ) genom att klicka på köpknappen.

6. Genomför investering

Sista steget är att ange beloppet. Klicka därefter på på ”Ange order” för att genomföra din investering.

Vi är klara, bra jobbat!

KAPITEL 8

Risker och hot

---

Nuclear energy – What investors need to know about its future and clean energy:

Många signaler pekar mot att kärnkraft kan komma att spela en avgörande roll i framtiden. Trots de positiva utsikterna finns hot och risker som kan påverka kärnkraftsbolagens aktiekurser negativt. I följande kapitel presenteras 3 sådana.

8.1

Risk för kärnkraftsolyckor

År 2011 drabbades kärnkraftverket i Fukushima, Japan, av en tsunami. Det orsakade en härdsmälta, vilket är ett olycksförlopp i en kärnkraftsreaktor. Olyckan ledde till flera dödsfall samt farliga radioaktiva utsläpp. Attityden mot kärnkraften förändrades därmed drastiskt negativt.

Japan, tillsammans med flera andra länder, ansåg plötsligt att kärnkraft var en fara mot miljön och människoliv. Landet, som tidigare haft planer på att bygga ut sina kärnkraftverk, ställde direkt in dessa i samband med olyckan.

Bilden nedan visar hur mycket el som produceras från kärnkraft (röd), kol (brun) och naturgas (orange) före och efter olyckan i Fukushima.

Japans nettoelproduktion per bränsletyp:

(Bildkälla: U.S. Energy Information Administration)

Innan olyckan inträffade producerade Japan cirka 30 % av sin energi från kärnkraft. Planen var att kärnkraften skulle producera 40 % av all el i framtiden. Planerna ställdes dock in. Ett år senare, efter olyckan 2012, stod kärnkraft för endast 2 % av deras totala energiproduktion.

Olyckan lade sig som en svart skugga över kärnkraften som energikälla. Det negativa sentimentet ledde till att flera länder i världen tog efter Japan. Exempelvis valde Tyskland att minska sitt beroende av kärnkraft.

Den lägre efterfrågan på uran ledde till att uranpriset sjönk och därmed även aktiekurser inom branschen. Sedan olyckan har uranpriset och kurserna gått i kräftgång i nästan ett decennium fram till 2020 då man började se ett svagt stigande pristrend igen.

Utveckling uranpris 1998 – 2023:

(Bildkälla: Trading Economics)

Framtida kärnkraftsolyckor är en osäkerhetsfaktor. Det är ingen som vet om det kommer att ske igen och när det i sådana fall skulle kunna inträffa. Risken för sjunkande aktiekurser, om en olycka skulle ske, är hög.

8.2

Hot från andra energikällor

Det är svårt att säga om kärnkraft, tillsammans med vind-, sol- och vattenkraft, kan komma att konkurrera ut beroendet av olja och gas. De två sistnämnda står nämligen idag för majoriteten av all energiutvinning i världen. I Sverige ser utvecklingen dock att gå åt rätt håll då vind- och solkraft har de senaste åren kommit att användas allt mer som energikälla. Se graf nedan.

Sveriges elproduktion 1970 – 2021:

(Bildkälla: Energimyndigheten)

Vindkraft är den energikälla som under de senaste 10 åren vuxit mycket snabbt. Solkraft står fortfarande för endast en blygsam del av den totala energiproduktionen i Sverige. Kärnkraft har däremot spelat en betydande roll för Sveriges energiförsörjning sedan 80-talet.

Trots att det funnits motstånd mot kärnkraft, och att viss kärnkraftenergiproduktion stängts ner, så kvarstår kärnkraft som en viktig energikälla i landet. Frågan är om kärnkraft kan komma att spela en ännu viktigare roll i framtiden då dess andel i stort sett legat oförändrad sedan 1986.

Tittar man på hur den globala energiproduktionen ser ut går det tydligt att se hur både olja, gas och kol är de främsta energikällorna. De står tillsammans för cirka 60 % av den totala energiproduktionen.

Global elproduktion per energikälla 1990 – 2022:

(Bildkälla: Our World in Data)

Frågan är om kärnkraft, tillsammans med förnybara energikällor, kan komma att konkurrera mot olja, gas och kol. Flera gas- och oljebolag lobbar för att exempelvis naturgas är betydligt mer effektivt än kärnkraft och att det utgöra det perfekta övergångsbränslet från olja.

Ett av de största argumenten för att använda gas framför kärnkraft handlar bland annat om pris. Det kostar betydligt mer att bygga ett nytt kärnkraftverk än en naturgasanläggning. Det gör användningen av naturgas till ett billigare alternativ.

8.3

Risk för handelskrig

Ännu en risk med kärnkraft är att produktionen av uran endast är koncentrerad till ett fåtal länder. Den enskilt största uranproducenten är Kazakstan som står för mer än 40 % av den globala produktionen. Därefter följer i tur och ordning Kanada, Australien, Namibia och Niger.

(Bildkälla: Kitco)

Samtidigt är den totala kärnkraftproduktionen även koncentrerad till ett fåtal länder. År 2020 stod USA, Kina och Frankrike för nästan 60 % av den totala kärnkraftenergiproduktionen, följt av Ryssland, Sydkorea och Ukraina.

(Bildkälla: Visual Capitalists)

Att både produktion av uran och kärnkraft är hårt koncentrerade till endast ett fåtal länder gör marknaden känslig för handelskrig. Skulle exempelvis USA börja göra sanktioner mot import av uran från Kazakstan kan det komma att påverka spotpriset positivt.

KAPITEL 9

Möjligheter och trender

---

Kärnkraft för fossilfri framtid:

Med den nuvarande energikrisen och höga elpriser kan kärnkraft ses som en eventuell räddning till dessa problem. Vidare är kan kärnkraft komma att klassificeras som miljövänlig energi, enligt EU. Det kan därför komma att användas för att nå miljömål om att minska koldioxidutsläpp.

9.1

Energikris

Efter att Ryssland invaderat Ukraina har det tydligt uppdagats att Europa, och resterande delar av världen, befinner sig i en tid av energibrist. Rysslands åtstramning av gas är ett tydligt bevis på att Europa inte varit förberedda på en fullständig omställning till grön energi.

Resultatet har blivit att det nu inte finns tillräckligt billig energi för alla hushåll och företag. Både gas- och elpriser steg med flera hundra procent på endast ett år. Detta blev framförallt påtagligt under vinterhalvåret 2022/2023.

Bilden nedan är tagen från Boo Energi och visar deras rörliga elprisutveckling mellan 2015 och 2022. Priset inkluderar elkraft, elcertifikat, moms och påslag i elprisområdet SE3 (bl.a. ingår Stockholm, Uppsala, Södermanland och Västmanland län).

Boos rörliga elprisutveckling mellan 2015 och 2022:

(Bildkälla: Boo Energi)

Som hjälp gav den svenska regeringen subventioner till både företag och hushåll i vissa delar av Sverige. Subventioner är dock inget som på sikt är en hållbar strategi. Vintertider och kyla medför att vi använder mer energi för att hålla våra hushåll varma. Detta sätter press på den svenska ekonomin och energiproduktionen.

Många experter hävdar att Europa, och övriga delar av världen, varit alldeles för optimistiska vad gäller satsningen på grön hållbar energiförsörjning från vatten-, sol- och vindkraft. Detta har lett till att flera stater börjat vända tillbaka sina blickar mot en gammal energikälla, nämligen kärnkraft, som under 2022 endast stod för 9 % av världens elproduktion.

9.2

Bra komplement till förnybara energikällor

Förutom energikrisen ligger kärnkraften i linje med klimatmålen om att minska beroendet av fossildrivna bränslen. Kärnkraft är en tillförlitlig och ren energikälla. Det är ett perfekt komplement till andra förnybara energikällor som vind- och solkraft.

Problemet med utvinning av energi från sol och vind är att de är beroende av vädret. När väderförhållandena inte tillåter effektiv elproduktion, via varken vind eller sol, kan produktionen istället komma från kärnkraft. Till skillnad från sol och vind tillåter kärnkraft elproduktion oavsett väder och tid på dygnet.

I tabellen nedan jämförs kärnkraften med solenergi. Det går exempelvis att se hur kärnkraft kan generera mer MW på en mindre yta än vad solkraft kan. Vidare ser vi att kärnkraftverk har en högre livslängd än solpaneler.

Kärnkraft vs solkraft:

(Bildkälla: Change Oracle)

En av de viktigaste egenskaperna med kärnkraft är att det är betydligt mer effektivare än de flesta andra energikällor. Bilden nedan visar att kärnkraft har den högsta kapacitetsfaktorn på 92.50 %.

Kapacitetsfaktor per energikälla:

(Bildkälla: www.energy.gov)

Kärnkraftverk producerar en maximal effekt på mer än 92 % av tiden under ett år. Kärnkraft producerar alltså nästan dubbelt så mycket energi som naturgas och nästan tre gånger så mycket som förnybara energikällor.

Om man alltså stänger ner ett kärnkraftverk och vill ersätta det med naturgas, sol eller vind krävs alltså cirka två, respektive tre anläggningar, för att generera samma mängd el. Detta talar för att långsiktigt positivt momentum för kärnkraft.

9.3

Utbyggnad av kärnkraft

Den långsiktiga trenden pekar mot att elproduktionen från kärnkraftverk kommer att öka i världen. Nedan kan du läsa om hur olika länder väljer att ställa sig till kärnkraft som energikälla.

1. Kina och Indien

Under FN:s klimatkonferens (COP26), som hölls 2021, tillkännagav Kina att man planerar bygga 150 nya kärnkraftsreaktorer fram till 2035. Investeringen beräknas kosta cirka 440 miljarder dollar. Det är en enorm investering och ett uppsving för kärnkraftsmarknaden.

Som ett bevis på projektets storlek finns det för närvarande (augusti 2023) 440 kärnkraftsreaktorer i drift i hela världen. Bara Kinas investering skulle alltså öka kapaciteten med mer än 30 %.

Indiens regering har även gjort uttalanden om att öka landets kärnkraftskapacitet genom att bygga flera kärnkraftsreaktorer. Landet har för närvarande 22 kärnkraftsreaktorer i drift. Man planerar nu att utöka antalet till totalt 32 stycken.

2. USA

I USA finns det redan 93 kärnkraftsreaktorer i drift år 2023. Nu planerar man att investera ännu mer i kärnkraft genom att bygga ännu fler reaktorer. År 2021 lanserade president Joe Biden ett program på cirka 6 miljarder dollar som ska gå till att hålla nuvarande kärnkraftsreaktorer i drift.

Samtidigt planerar Bidens regering att investera ytterligare 600 miljoner dollar till forskning inom kärnkraft. Man vill bland annat testa potentialen i små modulära reaktorer samt avancerade kärnreaktorer för att lyckas göra kärnkraften mer effektiv än vad det redan är idag.

3. EU

Vad som talar för ett långsiktigt positivt momentum för kärnkraft i EU är att det ligger i mål med EU:s 55 %-paketet. Det syftar till ett klimatmål om att sänka koldioxidutsläppen med 55 % fram till 2030. Bland annat har de två största energinationerna i Europa börjat planera för kärnkraft inför framtiden:

• Frankrike – Frankrike, som redan är beroende av kärnkraft, planerar att bygga ut redan befintliga kärnkraftverk. Detta för att kunna bemöta framtida efterfrågan på energi.
• England – I England utgör kärnkraft en av de högsta prioriteringarna inom landets energistrategi. Man håller bland annat på att förbereda finansiering för 7 nya kraftverk. Dessa beräknas stå klara 2050.